Nya HV-stjärnan: Jag tappade kärleken till sporten

Efter att ha valts som 23:e spelare i den första rundan av Florida Panthers i NHL-draften 2016 följde två poängfyllda säsonger i den amerikanska collegeligan NCAA innan det var dags för Henrik Borgströms första riktiga NHL-säsong. Och den började bra. Som rookie levererade finländaren 18 poäng på 50 spelade matcher i Florida, men mot slutet av säsongen minskade hans speltid och i takt med det tappade han lite av det självförtroende som tog honom till världens bästa liga.

Sedan dess har han kämpat för att återfinna det. 

Säsongen efter spenderades till stora delar i farmarlaget Springfield Thunderbirds och när hans treåriga rookiekontrakt gick ut valde han att lämna Nordamerika för att spela en säsong med HIFK i den finska ligan innan han skrev på ett kontrakt med Chicago Blackhawks. Väl där fortsatte det att strula och säsongen efter hamnade han i Washington som omgående skickade ner honom till farmarlaget Hershey Bears. Med dem lyckades han visserligen vinna Calder Cup, men det blev ändå inte som han hade tänkt sig.

– Förra säsongen var tung till och från men jag hade en helt okej roll i Hershey även om jag inte fick spela center lika ofta som jag hade föredragit. Dessutom hade jag några skador som försvagade mig en del. Mot slutet av grundserien var jag lite trött på att inte få någon kontinuitet i min roll och det gjorde mig frustrerad, men i slutspelet fick jag spela center oftare efter att vi drabbats av några skador och det trivdes jag väldigt bra med och det blev ju en trevlig avslutning på säsongen, säger Borgström.

Efter säsongen fick han ett kontraktsförslag av Washington, men han hade ingen större lust att stanna kvar.

– De gav mig ett bud för att behålla rättigheterna till mig den här säsongen så jag hade kunnat stanna kvar men jag hade redan bestämt mig för att jag väldigt gärna ville spela i HV71, säger Borgström och fortsätter:

– Efter många år i Nordamerika så kände jag att jag tappat kärleken till sporten. Under förra säsongen började jag mer och mer tänka på att flytta till Europa för att testa hur det är här. Jag kände att jag ville testa något nytt, få ett miljöombyte och försöka hitta glädjen med att spela hockey igen.

Jag kan tänka mig att det är tufft att skickas upp och ner mellan NHL och AHL. Känns det lite som att få sin dröm krossad varje gång man blir nedskickad?

– Ja, men det är så det fungerar där borta. Man är medveten om att det är så men samtidigt så kan det vara mentalt tärande ibland. När man är nere i AHL tänker man hela tiden på hur man ska göra för ta sig tillbaka till NHL och det är tufft, men å andra sidan så är det en riktigt skön känsla i kroppen när man kallas upp och får chansen att spela med de bästa.

Nu är tanken att du ska leda HV71:s förstakedja. Hur känns det att få ett sådant förtroende?

– Det känns bra. Jag måste givetvis prestera för att få göra det men jag är redo för utmaningen och det ska bli riktigt kul.

Har du längtat efter en viktig roll? Att få vara stjärnan i laget?

– Ja, det är klart att jag har. Alla vill vara en viktig kille och det är skönt att känna sig högt värderad och att man får en ärlig chans att lyckas. Det känns bra att ha den känslan i kroppen inför den här säsongen.

Vad har du för målsättning med den här säsongen?

– Det viktiga för mig är att känna mig bra på isen och vänja mig med den större rinken i SHL. Men givetvis vill jag vara en spelare som gör skillnad på isen och hjälpa laget att vinna matcher.

Du har inte så mycket erfarenhet av stora rinkar. Hur tror du att du kommer att hantera det?

– Spelet är annorlunda jämfört med i Nordamerika och i Finland. Det kändes ganska konstigt, speciellt under de första två veckorna efter att jag anlände men nu känns det bättre och bättre. Det är definitivt något jag måste jobba med, men jag ser ingen anledning till att det ska påverka mig alltför mycket under säsongen. De första matcherna kommer det kanske att kännas lite konstigt att ha det där extra utrymmet, hockeyn spelas annorlunda här jämfört med i Nordamerika.

Expressens expert Sanny Lindström skrev häromdagen att han var lite orolig för att din skridskoåkning inte var bra nog för den här ligan, vad har du att säga om det?

– Jag vet inte hur jag ska svara på det men jag tycker att jag hänger med bra i tempot. Jag har spelat i Nordamerika så jag tror definitivt att jag klarar av farten här också. Jag har haft en kort sommar efter min långa säsong i Nordamerika så min form är väl inte på topp riktigt än, men jag vet att det kommer att bli bättre och jag är inte ett dugg orolig för att jag inte ska klara av tempot i den här ligan.